Kallt som fan!

Alltså, helt ärligt, den här kylan! I morse var det så satans kallt på mitt rum att jag praktiskt taget vägrade gå upp. Mitt hat och min ilska mot den här kylan tom kröp in i min dröm när jag snoozade. Jag drömde att jag skällde ut Linlin. Det är säkert för hon är så positiv till det vita landskapet som min ilska riktades mot henne. I drömmen. Jag är inte arg på henne på riktigt.
Nä, jag vet inte hur jag ska stå ut med tre månader till av det här. Mörker och kyla.
Jag måste få allt det positiva i mitt liv att ta över mitt humör. Kanske det blir lättare nu när jag fått spy ut mitt hat mot att frysa. Jag hoppas det...

Published with Blogger-droid v1.6.5

En ny familjemedlem

Jag har precis köpt en valp. Måndagen den 13 december hämtar jag henne. I'm in love!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Crazy Friday!

Gah! Jaggan är ledig idag och Räddningen har inte börjat svara i telefon än. Självklart är det högt tryck på telefon, samt att en massa annat ska göras. Blir ingen långlunch för mig idag. Ska försöka hinna få mig frukostmackan nu.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Utanför mitt fönster...

...är det vitt!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Mindre

Jag är inte alls lika stressad på jobb som jag varit förut. Det betyder inte att vi är i hamn ännu, men kursen är rätt. Det visar sig då att mina micropauser att kolla fb, Aftonbladet och andra sidor jag brukar surfa in på också nästan flrsvunnit. En lite kul utveckling tycker jag. Mindre stress, mindre pauser.

Published with Blogger-droid v1.6.5

De säger att det är måndag, men jag är helt säker på att det är söndag

Som jag sovit! Och helst vill jag ligga kvar. Men flyget går vid två, så nu puttrar kaffekokaren i köket.
Vilken helg!
Jag fick träffa världens bästa bebis, Fridolf. Så snäll, mjuk, söt och helt underbart trygg. Ett så älskat barn. Två oerhört stolta föräldrar som gärna delade med sig underverket. En mormor som höll ett hököga på alla som hade med honom att göra. En morfar och moster som gladeligen tog hand om vagen och andra prytlar. Ytterligare en moster som varmt tog hand om honom. En farmor som lär ut alla sina knep, en farfar som kommer lära massa bus. Samt en faster som vill lära honom allt hon kan!
Och så bröllopet. En ganska kort ceremoni i rådhuset. Brudskålen på torget, middgen med sköna samtal och underbar mat. Talen, och Brors hulkande vid mitt tal. Något jag aldrig kommer glömma. En så underbar känsla att få min älskade bror att gråta av lycka.
Ja, det var en lång dag och efter bara tre timmars sömn är man lite sliten. Så idag är det söndag bestämmer jag.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Skål

Spenderar fredagskvällen på flygplatsen. Missar Idol och mitt flyg är sent. Men jag har vin, så fredags känslan har infunnit sig. Fick lite fredagsmys innan jag åkte hemifrån. Linlin, Fröken, Snorkfröken och Kleo med hundar förgyllde kvällen med god mat och skönt samtal.
Nu sitter jag och väntar på att tiden ska gå. Helst vill jag sova. Satt uppe alldelles för länge igår och skrev färdigt mitt tal. Och fyra personer har läst det och godkännt det. Bara tanken att jag ska göra det höjer min puls och mina händer börjar skaka. Jag tror inte jag kommer ta mig igenom det utan tårar. Men det är väl så det ska vara. Men jag är nöjd. Jag får säga vad de betyder för mig.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Äntligen!

Fredagen den 19 november. Idag ska jag flyga hem till mina föräldrar för att imorgon närvara på Bror och Svägerskas bröllop. Och så ska jag få träffa Fridolf! Jag har sett fram emot den här helgen ganska länge nu. Tyvärr tycks vi hotas lite av kräksjukan. Mamma var dålig igår och brudparet hade visst också känningar. Jag tänkte att det kanske är nervositet, men det avfärdade Bror snabbt. Jag tror att det nog är lite pirr!

Räddningen har förresten jobbat sedan i tisdags och jag och Jaggan fnittrade hela tisdag och onsdagen. Flera pappershögar har redan försvunnit vilket har minskat stressen betydligt. Även om hon inte börjat svara i telefon än eller lägga in ordrar ser vi att saker blir gjort. Och det gör att vi kan koncentrera oss bättre och fokusera. Räddningen är verkligen vår räddning.
Igår frågade jag lite flyktigt om vi verkade rörigast i världen och totalt förvirrade, men hon sa att hon var imponerad över vår service och vårt tålamod och att hon såg att vi var övervelastade. Det var så skönt att höra någon utifrån säga det, för när man lever mitt i det och gjort det så länge är det svårt att veta var gränsen för för mycket går.

Jag säger det igen. Äntligen!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Happy Räddningen day!

Idag börjar Räddningen. Äntligen. Jag och Jaggan kan knappt tro det. Det känns som om jag skulle kunna hälsa på henne nu på morgonen med en kram. Men mina "social-skills" avråder mig.
Jaggan tyckte att vi skulle tona ner våra utfall och kommentarer om vårt datorsystem, kollegor i Belgien samt några kunder, för att inte skrämma bort henne. Vi är livrädda att hon bara ska försvinna. Så, positiva vibbar är det jag ska skicka ut idag!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Varit en sväng på stan

Det här med att bli faster kommer göra mig fattig. Jag har väl aldrig sett så mycket fantastiska saker till barn! Och jag tittar på saker för barn i alla åldrar. Jag måste påminna mig själv att han faktiskt bara är en månad. Tur att det är jul snart.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Hade jag inte vetat bättre skulle jag tro att jag var kär!

Svårt att koncentrera mig på jobb, visslar och nynnar hela tiden. Svårt att sova, glömmer äta och dricka. Spontan shoppar och kan inte fatta att det redan är torsdagkväll.
Men jag är varken kär eller ens förälskad!
Däremot börjar jag se ljuset. Imorgon kommer hon och skriver på. På tisdag börjar hon, Räddningen. Min och Jaggans avlastning. Snart, snart kan jag få ett liv igen.
Det börjar luta mot att öppna en av champangeflaskorna som ligger hemma och väntar på ett speciellt tillfälle.
Och nästa helg är det dags. Jag ska få träffa lille Fridolf äntligen och Bror och Svägerska ska gifta sig. Kan inte minnas att jag någonsin sett fram mot en helg så här mycket!

Jag kanske inte är kär, men med all den lycka omkring mig är det inte så konstigt att känslorna fullständigt bubblar!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Apropå att frysa

För några veckor sedan ringde det på dörren här på jobbet och jag öppnade. Det var en kort, tjeck och glad tjej som sysslade med ergonomi och hade varit hos en av våra grannar och undrade om vi var intresserade. Jag skickade henne till Stensamlaren som delvis har hand om sådant.

I förra veckan var hon här och snackade med honom och på mötet igår undrade han om ett intresse fanns på kontoret för att få hjälp. Jag och Jaggan var snabba med att svara Ja!

Idag var hon här. Vi bytte stol, satte dit extra ryggstöd, höjde mitt bord, höjde datorskärmen och anteckningar fördes över mina smärtor och mitt arbetssätt.
Några ytterligare justeringar kommer göras när hon kommer tillbaka om en vecka, men redan efter en timme märkte jag en markant skillnad. Mina händer som varit iskalla när hon kom var nu lite svullna av värme och nu ytterligare en timme senare känns nacken bättre, händerna normala och ryggen smärtfri. Det enda är att jag är lite trött i ögonen, men jag kollade synen förra veckan och beställde nya glasögon och de kommer i nästa vecka.

Alltså, fatta! Det intervjuas folk för att hyras in för avlastning och vi får en bättre ergonomisk arbetsplats. I love it!!!

Surpuppor

Vad är det med griniga gubbar? Måste de förpesta omgivningen med deras sura uppenbarelse?
Lakritstrollet är en av våra utesäljare och han har blivit sur på Jaggan för att hon inte gjorde som han sa. Nu ringer och mejlar endast mig, istället för vårt gemensamma nummer/mejl, vilket då snedbelastar vår avdelning. Jag sa till honom idag när han ringt mig för hundrafemtielfte gången. Tror han inte blev så glad för det heller.

Och sedan har vi Stensamlaren. Han stryker omkring på kontoret och sprider tyst sin missnöjdhet. En gång i tiden var vi kompisar. Han har varit på fest hos mig och vi ar haft riktigt roligt ihop. Men något har hänt. Jag vet inte vad, men något har gjort att han blivit sur. Och nu pratar han knappt med mig. Lunchade med honom, Papabjörn och Röktanten och jag försökte få igång olika samtal. Papabjörn hängde på och även Röktanten lite grann, men alla samtal dog ganska snabbt ut och det för att Stensamlaren liksom inte tillät oss ha trevligt. Jag kan inte förstå hur han kan ha fått sådan makt över dem. Och det stör mig att Papabjörn hänger med dem, han är ju en av dem bra grabbarna.
Ska bli så skönt när Stensamlaren åker iväg en månad, för att samla sten. Ska bli intressant att se hur stämningen på kontoret kommer förändras under den tiden.