Ett vägskäl där de olika vägarna är attraktiva på sitt sätt. Hur vet man vilken man ska ta?
Published with Blogger-droid v1.6.7
Förvirrad...
Published with Blogger-droid v1.6.7

Ur ett annat perspektiv

Refrensperson nr 2 var snabb med att svara och skriva ihop något.
Vad märkligt det är att läsa om hur någon annan uppfattat mig. I tre och en halv termin har hon varit min danslärare. Vi har träffats ca 40 gånger, endast i gruppsammanhang och jag känner själv att hon läst av mig bra. Och så som hon uttryckte sig skulle jag inte göra och det är det som är så spännande.
Det var fina ord och jag är glad att jag vände mig till henne.
Det bästa hade varit om min första referens också skrev ihop något men jag är nöjd med det här.
Nu återstår en egen sammanfattning om varför jag söker och att leta upp alla mina gamla papper och intyg. Var har jag nu dem...
Published with Blogger-droid v1.6.7

Morgonstress

Vid tre i morse började det. Linlins Lilla Hund ville ut och kissa. Jag vaknade och behövde det samma. Kissa alltså, men jag behövde inte gå ut. Månstret hörde att Linlins Lilla Hund var i lägenheten och ville hälsa på henne. Jag gick och hämtade henne för nu skulle vi sova, inte leka. Vid fyra började visst fåglarna kvittra och Linlin stängde sitt fönster för att kunna somna om vilket fick Månstret att skälla eftersom det var ett ljud hon inte kände igen. Vid sex kom både jag och Linlin upp efter att båda våra klockor ringt ett tag. Vi konststerade nattens rummlamde och att vi bägge drömt ganska otäcka drömmar om Linlins Lilla Hund.
Månstret kissade på den nya mattan, tji fick jag som trodde hon kunde hålla sig tills vi skulle gå.
Vid sju gick Linlin och jag stod också i startgropen med bägge hundarna som skulle till Knose idag. Linlins Lilla Hund började gnälla så där som hon gör när hon behöver bajsa och fick igång Månstret lite också. Väl ute gjorde de sina behov. Självklart inte samtidigt, och vi tre tillfällen så alla mina påsar förbrukades. Dessutom var det ganska löst för att grannen som passar dem ibland ger dem blötmat. Alltså fastnade det i Månstrets lurviga päls och jag fick rota fram en servett att torka henne med. Månstret var på världens lekhumör och attackerade Linlins Lilla Hund hela tiden, så jag försökte hålla dem separerade.
Tunnelbanefärden gick smärtfritt, jag fick mitt kaffe och när jag lämnade dem hos en yrvaken Knose fick jag tvätta Månstret lite i baken. Hoppas jag fick bort allt.
Trodde att jag skulle hinna till den sena bussen men turligt nog stod det en buss och väntade. Jag fick sittplats längst bak, där det är som varmast. Så nu sitter jag här och skumpar och svettas längst bak i bussen och sumerar starten på den här torsdagen.
God morgon!
Published with Blogger-droid v1.6.7

Referens 2

Tänk, att det ska vara så läskigt att be någon skriva en referens åt en. Jag har nu frågat en andra person för referens. Den här gången var jag t y d l i g med att det skulle vara skriftligt. Vi får se vad hon svarar, det är ett långskott den här gången. Ja, det var det förra gången också, en klassföreståndare jag inte haft någon kontakt med på 13 år. Den här gången frågar jag min danslärare. Visst, dans och drama går hand i hand men hur väl känner hon mig efter att träffats en gång i veckan i tre och en halv termin? Jag hoppas att hon sett de kvalitéer jag tror mig ha för yrket.
Ja ja, nu har jag skickat mailet, nu ligger det hos henne. Vill hon inte, så vill hon inte...
Published with Blogger-droid v1.6.7

Lycka

Åh, det är så härligt. Jag kan ha mitt fönster öppet på kontoret. Den friska vår luften sipprar sakta in och förmiddagssolen värmer mig. Som jag älskar den här årstiden. Våren liksom bara slog till igår! Nästan all snö försvann, det är bara högarna kvar. Nu väntar jag bara på att isen ska släppa.
Published with Blogger-droid v1.6.7

Just nu

Det börjar kli på bröstet, precis där halsen börjar, jag fryser men är ändå varm. Axeln sitter högt upp och värker. Magen gör sig påmind och händerna darrar. Hjärtat slår hårt.
Vad är det med mig?
Just det, det är så här stressen ser ut.
Ta ett djupt andetag, slappna av.
Published with Blogger-droid v1.6.7

På gång

För bara några dagar sedan gick det inte att gå på denna sidan av gatan. Trottoaren var helt igenskottad av snö. Men idag gick jag här!

Älskade vår, snart är du här!
Published with Blogger-droid v1.6.7

Björnen vaknar

Härom dagen var det en vän som liknade mig med en björn som vaknat upp ur sitt ide och hon kunde inte ha mer rätt. Jag är generellt dålig på att höra av mig till mina vänner och min familj, men på vintern är jag exeptionellt usel på det. Mörket och framförallt kylan gör att jag stänger in mig och liksom stänger av. Livet i mig går ner på sparlåga.
Men så kommer vårsolen. Den lyser varmt och länge. Det är inte kolsvart ute när jag åker till och från jobb och på dagen värmer solen mig vid mitt skrivbord på det annars kalla kontoret.
Jag fnittrar mer, orkar mer och vill inget hellre än att träffas, umgås, socialisera. Och nu när jag har Månstret, som älskar att gå ut på långpromenad finns inga ursäkter att sitta hemma och döda energin framför tvn eller datorn.
Idag gick jag i en och en halvtimme med P3 dokumentär i lurarna och njöt av vårsolen. Nu är jag på väg in till stan för att strosa lite innan jag ska få träffa Mattsons tvillingar.
Björnen har helt enkelt vaknat!
Published with Blogger-droid v1.6.7

Happy kvinnodag!

Det absolut bästa med internationella kvinnodagen är att min mamma engagerar sig. I några år nu har hon samlat kvinnor som jobbar eller har jobbat med henne i olika åldrar och gått ut och ätit med dem. I år visste hon inte om hon skulle orka i och med hennes behandlingar, men i slutet av förra veckan kände hon att det går. Hon ringde runt och ikväll är de tio kvinnor som går på en restaurang som drivs av en mor och hennes dotter.
Published with Blogger-droid v1.6.7

Vår receptionist berättade precis:

- Det var en tant som precis ringde och frågade om den där ”sa-vår-VD:s-italienska-efternamn” som ägde vårt företag. Jag svarade, nä, han är endast vår VD. Tanten fortsatte med att hon hade sett på vår hemsida att vårt företag är japanskt, är det japaner som äger det? Ja, svarade jag, det kan man säga. Tanten säger då: - Då är jag inte intresserad och drar mig tillbaka, sedan la hon på!

Folk

Jag tittar mycket på folk, åker ju kommunalt. Och oftast har människor ett uttryckslöst ansiktse. Men så ibland, väldigt sällan, ser man något i blicken som förändras. Det liksom glimrar till och de spricker upp i ett leende. Eftersom de reser ensama slår de ner blicken och försöker kväva leendet. Då vet man att ett kärt minne uppenbarat sig för dem. Jag älskar att se det!
Published with Blogger-droid v1.6.7

Crazy

Alltså, sedan Räddning började här har vi blivigt helt galna på jobb. Att Jaggan blev gravid precis då också gör ju inte saken bättre. Och jag är nog lite skengravid, jag. Galet sugna på kakor är vi allihopa, hela tiden. Man skulle nog kunna kalla oss Kakmonster....

Ljuset

Jag ser ljuset!
Nej, jag har inte blivit religös. Men det känns nästan som en religös upplevelse att se ljuset igen. Våren är på väg!
Som jag älskar våren. Ljuset kommer tillbaka, växter och djur vaknar upp och vi människor likaså.
Varenda cell i min kropp fylls av energi och världen har inga gränser. Allt kan hända! Kom an livet, nu kör vi!!!
Published with Blogger-droid v1.6.7