Eftersnack

Vilken dag!
Solen lyste, matena och drycken var fantastisk, sällskapet bedårande och vilka presenter jag fick! Men helt ärligt, den absolut bästa presenten jag fick var att jag ska bli faster!

Min bror med sambo kom något senare men inte så att det störde. Men det var något med honom, Brorsan, han var nästan lite stressad. Eller nu förstår jag, exalterad och otålig. Vi skålade och hälsade gästerna välkomna och då kunde han inte hålla sig längre. Det berömda leendet spred sig över hela hans ansikte och så sa han det. Orsaken till att hans sambo inte dricker alkohol var för att de skulle få smått.
Åh, jag är så glad för deras skull. De har försökt ett tag men min svägerska fick diagnosen giftstruma och de la barnplanerna på hyllan och la fokus på att renovera. Men då slog storken till!
Bra jobbat storken. Slå till när man förväntar sig det minst. I like!


Nu är jag lagom rund under fötterna och borde verkligen gå och sova. Men jag tänker tillbaka på eftermiddagen och kvällen och inser hur lyckligt lottad jag är. Vilken familj jag har och vilka vänner. Att fylla 31 är inte särskillt läskigt längre när man har dem.