I slutet av min semester, som gick alldeles för fort, skulle jag och Linlin till Jönköping för att närvara på Kjamen och Thures bröllop. Vi var bägge nere i Skåne och skulle ta Lou-lou upp dit. Linlin var fast besluten om att jag skulle övningsköra dit. Jag var något skeptisk till detta. Det var i alla fall 2-3 år sedan jag körde bil senast. Men har Linlin bestämt sig lyder man (gammalt djungelordspråk).Linlin kom med Lou-lou och hämtade mig på Landet hos mina föräldrar. Jag var något nervös när jag backade ut på den lilla 30 vägen. Hur skulle det här gå? Jag kom ju knappt ihåg vilket som var gas, koppling eller broms. Men tydligen har jag tidigare övningskört så mycket att det placerat sig i kroppsminnet, för mina fötter visste precis vilken pedal som skulle tryckas ner när och handen letade sig fram till växelspaken utan större problem. Nu säger jag inte att jag är en bra förare, för det är jag inte ännu, men jag trodde att jag skulle ha glömt betydligt mer.
Men vilken härlig frihetskänsla det var att sitta bakom ratten och dra iväg. Solen lyste och livet var så där allmänt härligt. Här är en bild på när jag kör upp till bröllopet!
3 kommentarer:
Om det är nån tröst. Jag har inte heller kört på drygt två år o en annan har ju redan lappen.
Hoppas på att tomten ska komma med en bil i jul :)
hUR GÅR DET MED KÖRKORTET FÖRRESTEN?
Märk väl hur jag ignorerar MalmöMackan...
Skicka en kommentar