Det är få saker man kan mäta med den besvikelse, ilska, sorg, uppgivenhet, hämndlystnad som bruden måste känt då. I nästan ett år måste de ha planerat det här bröllopet. Han var tysk och hälften av bröllopssällskapet ungefär skulle resa hit till Sverige för det här.
Kunde han liksom inte kommit på det lite tidigare, att han nog inte ville gifta sig!
Tänk alla pengar som spenderats. Inte bara för själva festen, utan alla bröllopsgästerna. Det är ju inte så att man köper kläderna mindre än en vecka innan, eller bröllopspresenterna. Och biljetterna, boendet, allt!
Nä, hon ska nog vara glad att hon inte gifte sig med honom. Vill man ha en karl som inte inser en sådan sak i tid?
Jag och Linlin var väl mest besvikna över den förlorade inkomsten. Det hade varit fina pengar som hade gjort sommaren lite mer dräglig. Men, vi klarade oss än då och firade midsommar ute på Ekerö.
2 kommentarer:
What's the deal med apan?
Gillar den inte. Känns otäck...som om den lille fanen ska hoppa på en när man sover.
Höhö. Han hängde i ett hörn i stugan som vi var i på midsommar. Tyckte det passade till det här inlägget...
Skicka en kommentar