Doh!

Fan! Jag glömde lunchen hemma.

Suck.

Äntligen!


Allt är som vanligt igen. T-banan går och mitt kaffeställe är öppet igen. Jag anser mig vara ganska flexibel men något jag inte gillar att rubba på är mina morgonrutiner. Jag är så morgontrött så min hjärna funkar inte. Och det tar en stund för mig att bli människa. Men dagen bådar gott. Me like!

Värme-junkie

Solen har lyst varmt på mig nästan hela dagen och det har flutit på bra på jobb. Humöret är bättre och jag känner att mungiperna pekar uppåt. Hoppas det håller i sig.

Snigelfart...

Är på bussen nu. Det går långsamt. Har väl åkt i 20 minuter av en resa som ska ta ca 30 och är inte för halvvägs.

Tur att jag inte blir stressad av sådant här.

Tredje dagen

Jaha, så fick man gå igen idag. Växelfel på tågen. Suck.

Jag har ont i mina ben från det att jag gått två dagar i helt fel skor. Benhinnorna värker och om jag trampar lite snett med högerfoten krampar nästan hela benet. Ja, jag är mörkt moln full av klagan, men jag är trött och fryser.

Kämpar mot tårarna, vill bara komma fram.


Trött

Jag gick och la mig igår strax efter 19, hoppade över dansen, och släckte vid 20.30. Idag är jag lika trött som vanligt. Något är definitivt fel!

Står och väntar på tunnelbanan som är igång igen. Snöflingor dalar ner på det redan snötäckta landskapet. Enda tecknet på att våren kommer är att det är ljust. Hade det varit i början av vintern hade jag antagligen tyckt det var vackert och kännt lycka. Nu känner jag bara hur min näsa fryser, mina tår domna av och jag vill bara hem till sängen.

Andra gången den här veckan!

Jaha, så fick man plötsligt näsblod...

Just nu...

...känner jag att min puls är lite för hög. Jag ska ta några chokladbitar jag köpt och försöka få ner pulsen och börja andas normalt.

Fortsätter på blodstemat

Vaknade i natt vid tre av att det stack till i min ena näsborre. Jag kände hur det började rinna och misstänkte att det var blod. Kom snabbt in på toaletten och tog lite papper. Mycket riktigt, jag hade plötsligt fått näsblod. Jag minns inte ens sist jag hade det.
Lite groggy stoppade jag en näsduk i borren och somnade om. Jag drömde då om näsblod och hur det nästan forsade ur mig. Och Fjäril vingads pappa var där, men såg ut och lät som Frökens pappa. Han hade någon svart t-shirt på sig med glittriga detaljer och någon hemmagjord silvrig boa, som såg lite ut som julgransglitter. Lite halvstolt sa han att det var Fjäril vingad som klätt honom och hon skrattade lite i bakgrunden och skämtade något om hans manlighet.
Sedan vaknade jag av att jag knappt kunde andas och jag var helt torr i munnen. Hade ju en papperstuss i ena borren och lite smått täppt i den andra. Klockan var då kvart i 5. Jag gick upp, slängde tussen, drack lite vatten och gick och la mig igen. Sen ringde klockan 05.30 som alltid.
Behöver jag säga att jag har mörka ringar under ögonen idag?

Blood in, blood out

Så där! Blodet lämnat, nu är det bara att vänta.

Skulle faktiskt vara skönt om de hittade något som går att behandla.

Änglavakt

Jag sitter på tunnelbanan på väg hem och tänker på mormor.
Hon fyller 90 nästa vecka och vi ska fira henne i helgen. Jag funderar på hur jag ska utforma den bild jag, min bror och svägerska ska ge henne och kommer på mig med att sitta och rulla tummarna. Något min farfar gjorde. Och plötsligt kände jag hur han, farmor och morfar var med mig där på tunnelbanan. Precis som om de satt på de tre tomma sätena runt mig.
Ett lugn, en värme, en trygghet spred sig från magen och ut i kroppen. Jag känner mig lycklig.

Farmor, farfar och morfar, tack för att ni fortfarande ser över mig!

Tisdags lycka!

Gratis kaffe i morse! Me like....

Personligt

Jag var hos läkaren igår. Hade bokat tid för att starta en utrednig om varför jag är sjuk så ofta. Hela dagen var jag nervös och jag vet att det absolut hade och göra med vad som hände på jobb i fredags precis innan jag skulle hem men det släppte inte förrän jag kom hem.

När jag satt hos doktorn och berättade hade jag ett lite nervöst skratt och liksom ursäktade mig själv för henne. Självklart hade jag högt blodtryck när hon kollade det. Två gånger kollade hon det. Bägge gångerna försökte jag lugna ner mig, för jag vet att jag egentligen inte har högt. Senast i december kollade jag och då var den normal. Jag gissar på att det är stressdelaterat.

Hon var väldigt förstående, doktorn. Jag hade förberett mig på att slåss för en utredning men hon var med på noterna med en gång. Allt jag sa skrev hon in och tittade så där lyssnande på mig. Så vi börjar med blodprover för att bla kolla mitt immunförsvar, är det inget fel där fortsätter vi leva vidare. Men att hitta någon att prata med föreslog hon också.

Längtan

Jag har några morgnar nu i mitt uppvaknande sett en glimt av balkongen genom en glipa i gardinen. Varje gång har jag blivit förvånad och sedan besviken över att det är en snötäckt balkong jag sett.
Varför blir jag förvånad? Jag vet ju när jag går och lägger mig att det är vinter. Och hur kommer det sig att jag upplevt samma sak i några dagar?
Min enda slutsats är att jag längtar så till värmen att jag drömmer om våren på nätterna och att det är en så stark längtan att jag tror att det är vår när jag vaknar.

Märklig upplevelse det här.

PMS?

Det här gör mig alldeles varm i själen!

Just...

...what I needed!

Resan från helvetet!

Var på Frökens fest igår. Kom i säng vid 3 på natten.

Kl 9 i morse ringde klockan för att jag skulle iväg och köpa stand-by biljett till flyget. Jag fick vänta typ 30 min för de höll precis på med en avgång, vilket ledde till att jag och mamma bara fick en halvtimme på oss att äta frukost när vi kom tillbaka hem.

Vi stressade tillbaka till flyget för jag ville ju inte missa det. Vi gick på planet och efter en liten stund bad de oss gå av. Det var något fel med planet.
Vi fick en ny avgångs tid, 14.10. Vid halv tre fick vi gå på. Vi satt ett tag, redan ursäktade sig piloten för ännu en han var vi tvungna att gå av.
Efter vi fått hämta vårt bagage och väntat ett bra tag utan någon information fick vi tillslut veta att vi fick checka in 17.45 och planet skulle gå 18.30. Fem över halv sju får vi veta att det trasiga planet som de först sagt skulle bli lagat och flyga oss inte kunde lagas idag och att vi skulle flyga 20.15, till Bromma.
Inte långt efter det meddelar flygvärdinnan att det planet var försenat och kunde inte flyga förän 20.45 och då till Arlanda för Bromma skulle hinna stänga.

Nu sitter jag på en buss som gick från Arlanda till Bromma flygplats och sedan, efter ha kört på världens omväg, kändes det som till T-centralen. Hoppas jag har lite tur med tunnelbanan i alla fall.
Pigg jag kommer vara imorgon, eller inte!

Ett vitt Skåne
















Solen lyser

Solen lyser vackert på viken. Kan inte minnas att jag någonsin sett så mycket snö här på Landet. Ska ut en liten promenad nu och ta lite foto tänkte jag.

Och förresetn, jag är tillräckligt frisk nu för att gå på Frökens fest ikväll. Puh!

Why?

Så har jag varit sjuk, igen!
Den här gången hade jag huvudvärken Allan från helvetet igår. Men den släppte som tur var utmeds dagen sitt grymma grepp.
Jag hoppas verkligen att jag kan gå på Frökens fest imorgon, att jag inte blir dålig igen under natten.

Suck. Jag förstår inte varför jag är sjuk hela tiden. Fast jag har börjat tro att det har med stress att göra. Men hur bryter man den trenden? Ska jag gå och prata med någon?

!!!

Men, va f-n! Det är ju Melodifestivalen på lördag!!! Jag är inte det minsta föberedd.
Har typ ingen koll alls.

Shit, tur att det bara är måndag. Jag ska nog hinna få ihop en tippningslista. För ni är väl med i år igen?!!!?

Ett ordnat kaos

I natt sov jag bra. Det var länge sedan jag hade en så god natts sömn. Min kropp och min själ är inte lika trött som den har varit sista tiden. Jag har äntligen fått ordning på mitt rum. Alla papper som bara legat och skräpat överallt i rummet har rensats, sorterats och placerats. Snart är mitt rum färdigt. Det är bara en gardinstång som ska upp och gardiner sys till den, men jag väntar tills det blir varmare. För just nu drar det alldeles för kall luft från det fönstret för att jag vill arbeta med det.

Alltså, jag är en komplex människa. Jag avskyr att städa, och jag ser inte att det behövs åtgärdas förrän det är kaos och jag mår så fruktansvärt dåligt av att ha det stökigt. Det är en ond cirkel det där. När det är så där katastrofiskt stökigt har jag så svårt att komma igång för att jag inte vet var jag ska börja. Men nu var jag tvungen. I lördags åkte vi till IKEA och köpte förvaringslådor och jag började med att organisera i mitt badrumsskåp. Åh, det blev så fint! Och jag fick slängt en massa gamla flaskor och burkar och annan skit.
Sedan skulle jag ta itu med mitt rum. Jag började med att hänga in allt rent i garderoben, sortera strumpor och underkläder. Sedan tog jag paus. Det var svårt att komma igång igen, men jag hade gett mig fan på det. Sakta, sakta började jag få ordning på saker och ting. Och vid 22 dammsög jag och rummet var klart. Ett lugn spred sig i kroppen och själen fick ro.

Förresten, såg statsministern på IKEA. Det var stort!