Jag sitter på tunnelbanan på väg hem och tänker på mormor.
Hon fyller 90 nästa vecka och vi ska fira henne i helgen. Jag funderar på hur jag ska utforma den bild jag, min bror och svägerska ska ge henne och kommer på mig med att sitta och rulla tummarna. Något min farfar gjorde. Och plötsligt kände jag hur han, farmor och morfar var med mig där på tunnelbanan. Precis som om de satt på de tre tomma sätena runt mig.
Ett lugn, en värme, en trygghet spred sig från magen och ut i kroppen. Jag känner mig lycklig.
Farmor, farfar och morfar, tack för att ni fortfarande ser över mig!
RSS Feed Removed
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar