Tillbaka!

Åter i Stockholm, åter med internet....

Ni har väl inte glömt bort mig?

Lucka 22 inställd pga snöstorm

Ja, eller typ.

Jag kommer alldeles strax bege mig hemifrån för att sedan resa söderut. Söderut är det snöstorm. Så tänk på mig i natt, när du ligger hemma i en varm skön säng. Att jag sitter på en buss, någonstans i Sverige, och hoppas att chaffören inte halkar av vägen.

Får dessutom se när nästa inlägg blir. Vet inte riktigt hur det är med uppkopplngen hos mina föräldrar. Förhoppningsvis kan jag uppdatera lite under julen.
Annars, God Jul!!!!

Lite orolig...

Det stod på Swebus sida att de är 65 minuter försenade pga det dåliga i Skåne. Hmm, undrar när jag kommer komma fram...

Lucka 21

Jag minns hur jag i mitten av december 2009 planerade att jag skulle packa min väska för julfirandet under helgen. Det för att slippa stressa dagarna innan avfärd så jag kunde vara utvilad de två dagar jag skulle vara ensam på min tjänst. Jag skulle testa olika outfits till alla de festligheter julehelgen bjöd på, så att jag slapp ta med mig för mycket som vanligt.

Helgen kom och helgen gick. Inte en väska blev packad, den kom inte upp från källarförrådet. Jag fick alltså stressa till långt in på natten för att bli färdig med allt förutom necessären som jag alltid packar ner sist.
Min sista dag på jobb innan ledigheten kommer jag vara trött och kanske lite grinig på.

Men julklapparna är klara och vackert inslagna. Outfitsen för festerna är klara och skitsnygga! Och räkningarna kan jag faktiskt ta med mig om jag inte hinner betala dem imorgon.

Stressad!

Alldeles för mycket att göra på alldeles för lite tid.

Jag måste packa och det är så satans svårt att veta vad man ska ha med sig för kläder. Det är ju festligheter nästan varje dag och samtidigt behövs vanliga kläder. Hur kallt är det där nere i söder osv?

Puh, men alla klapparna är klara och nerpackade i alla fall. Tur det.

Fundering

Betyder det att man blivit vuxen om man ser fram emot julafton för att få ge bort presenterna man köpt?

Lucka 20

Det är ta mig tusan svårt att komma ihåg nya saker från det gångna året varje dag, som är värt att berätta. Men idag la jag till en app på fejjan. Den sammanställde ens statusar från året som varit. Det var en som verkligen stod ut för mig. Statusen var "har rekryterat ytterligare ett fan av Texas Longhorn".
Den syftar på kvällen då jag träffade MalmöMackan för första gången. I nästan två år hade vi skrivit till varandra men aldrig träffats. Inte ens pratat i telefon. Men nu var stunden kommen, det var dags att träffas.
Jag minns att jag var nervös, hur skulle han låta? Tänk om han hade en jättekonstig röst som jag skulle börja skratta åt. Tänk om han är galet blyg i verkligheten och vi inte kommer kunna prata med varandra. Tänk om han är en idiot!
Jag tror MalmöMackan var lika nervös, för under dagen mailade vi lite töntiga frågor till varandra om hur den andra lät/var.

Men så var det dags. Vi träffades och åt på Texas Longhorn och jag minns det som en riktigt bra kväll.

Vi får allt ta och göra om det snart, MalmöMackan, jag är helt klart på att utmana Texas Longhorn på det där stället i Malmö. Tror dock inte det kommer överträffa!

Till Linlin (framförallt, eftersom hon är på andra sidan jordklotet)

Så här ser räcket på vår balkong ut idag. Bara så att du vet.

Lucka 19

Kyla. Jag gillar inte kyla. Och nu när snön kommit är det så satans kallt, överallt. Ute räcker knappt kläderna till, inne får jag ha en extra fläkt på för att jag inte ska frysa så fort jag sätter mig ner och tar det lugnt.

Jag minns tillbaka till värmen. Som tex dagen efter Linlins fest och vi låg bakis på balkongen och lapade sol. Eller alla de gånger vi satt ute på balkongen och åt, tillsammans med goda vänner. Hur gott det är att öppna en öl när man kommit hem från en stressig dag på jobbet och sätta sig i kvällssolen och titta på de gröna träden som prasslar lätt i sommarbrisen.

Åh, kan det inte bli sommar igen!!!

Excuses, excuses..!

Jag skyller de två senaste luckornas bortfall på näringsbrist och köldskador.
Tydligen har jag varit mer nere än jag erkänt för mig själv.

Den senaste veckan har jag inte ätit något på kvällarna och sedan Linlin åkte har mer skit flyttat ut i vardagsrummet och badrummet är en mess!

Jag har nu tillåtit mig deppa ihop ordentligt och flytt in i filmens värld och har nog fan lyckats ta mig ur det. Kläderna åkte på och jag for iväg för att inhandla de sista klapparna.
Just nu håller en laxbit på att stekas och ärtor ångkokas, så snart har jag näring i mig igen och inte bara socker från allt godis jag ätit.

Senare ska jag slå in klappar och rimmen har börjat formas.

Nog tusan ska jag kölämma ur mig Lucka 19 också!

Appropå dagens väder

Undrar hur jag ska ta mig hem idag. Kan ju inte ens gå in på sidan för att få reda på förseningarna.


Dagens väder

Hm, ganska djupt med snö...

Lite till och bilarna blir insöade.


Från mitt fönster på jobb i morse.

Ja, och på lunchen såg det ut så här.

Lucka 16

Något jag kommer minnas med 2009 var alla 30 års festerna. Det blev några stycken och alla var fantastiska på sitt sett. En fest jag har lite svårt att minnas var Ikis fest i februari. Och orsaken till det var all den alkohol som konsumerades under natten. Jag måste erkänna att dagen därpå var jag väl inte så värst stolt över natten. Inte för att jag gjort bort mig, för på bilderna som jag sett ser jag ut att ha riktigt roligt, utan för att jag just var tvungen att se på bilderna för att veta att jag hade roligt.

Men det jag minns så var det en kanon fest och jag vet att Ikis hade the time of her life!

Ja, det är jag som sitter där på golvet, och att döma av blåmärkena och smärtorna dagen efter gissar jag att den här bilden är tagen strax efter jag trillat, eller nått. Hehe...

Nyårstassen kirrad!

Helheten.


Detalj, har alltså en guldbody under.


Detalj, skorna. 10 cm I rest my case!

Lucka 15

I somras när jag hade min 30 års fest njöt jag ända ut i fingerspettsarna.
Alla jag tycker om fanns där! Visst några kunde tyvärr inte komma, men 60 pers av ens närmsta vänner och familj räcker långt.
Förutom ovädret som hägrade minns jag även andra saker. Tex när jag insåg vad jag fått i present utav större delen av mina vänner. En termin danskurs, latin/standard med Let's Dance profilerna Tobias och Helena. Till historien hör ju att jag varit riktigt förtjust i Tobias sedan programmets början så det var med skräckblandad förtjusning och en "gnutta" genans som jag tog emot presenten. Men mest av allt var jag bara glad. Att döma av bilden här nedan ser det ut som om jag tackar de högre makterna.
Nu utvecklades det aldrig någon kärlek mellan oss, men danskursen var helt fantastisk och jag kommer fortsätta till våren. Och bonusen var helt klart urgulliga Helena som jag typ vill bli bästis med!

Jäklar vad det har snöat i natt!

Lucka 14

En av de absolut bästa sommarkvällarna någonsin var den 27 juni i år. Kvällen då Linlin hade sin 30 års fest i Haga parken. Solen lyste varmt hela dagen och värmen låg kvar hela natten och inte en droppe regn och inte den minsta vindpust trotsade oss. Jag minns hur jag skickade ett mms till en vän långt borta för att göra honom avundsjuk på hur bra jag hade det. Han svarade med ett kaxigt sms om att han hade det bättre. Vi battlade via sms under natten om vem som egentligen hade roligast. Jag hävdar fortfarande att jag vann, för det var inte jag som trillade med cykeln när jag skulle hem. Eller hur var det nu, MalmöMackan?


Fast jag glömmer helst myggbetten.

Lucia

Lucia firades i Nacka med nya bekantskaper.
En angenäm eftermiddag.

Istället för lucka 12

Det blev inget luckminne igår. De gjorde för ont. Kunde inte skriva ner dem, gömde mig istället i tv-serier och filmer och sedan sömn.

Lucka 11

Idag blir det ett sammlat minne över de gånger jag fått champange på jobbet. Aldrig har jag väl fått det så ofta som senaste året. Och det är inget billigt mousserande vin, det är äkta vara. Och på bilden ser ni min andra flaska jag fått nu under hösten. Jag bockar och niger tacksamt.

Idag tar jhag dock det lugnt med glaset skumpa jag fick nu på lunchen. Måste ju behålla någon form av fokus den tid som är kvar innan vi drar på julaktivitet, som jag skrev om innan.

Förlåt. Det här var ingen bra lucka. Men jag är stressad. vi ska alldeles strax dra. Det blir ett bättre minne imorgon, tror jag...

Puh!

Oj oj oj, en sådan stressig dag. Alla säljarna sitter på möte så telefonen går varm hos oss andra. Och själv måste jag ringa runt till kunder och tala om att deras beställningar på en särskilld modell blivit ordentligt försenad. Och vi måste åka från kontoret senast 14.30. Varför? Jo vi ska iväg på julaktivitet! Det kan nog bli riktigt bra. Vi ska på Hasseluddens spa och ska sova där till imorgon. Mmm, härligt!

Får se om jag lyckas skaka ur mig en lucka om en liten stund...

Lucka 10

Jag gillar att komma hem till min hemstad. Det är miljöer man känner så väl till men samtidigt är så främmande eftersom det var ganska länge sedan jag bodde där. Men det absolut bästa är att besöka familjen och vännerna.
Man försöker ta igen all den tid man varit ifrån varandra och prata om allt det däör man inte pratar om på telefon eller per mail. Allt det där vardagliga.

En kväll i somras var så. Min trogne läsare Fjäril vingad bjöd på mat. Och det är alltid så underbart att komma hem till henne. Inte nog med att hon har riktigt snygga möbler, hon gör de bästa fördrinkarna och förrätterna också. Och det är inget halvdant här inte. Allt är gjort från scratch! Den karl hon tillslut fångar kan skatta sig lycklig. Så är det bara.

Just den här kvällen var vi fyra tjejer och rosévinet satte igång snacket. Vi täckte allt från sanndrömmar till toalett besök till hur Brad Pitt är som pappa.

Tack Fjärilen. Jag ser fram emot nästa bjudning!

Lucka 9

I somras, framförallt, assisterade jag Linlin under hennes bröllopsfotograferingar. Det var riktigt roligt, samtidigt som det var slitigt. Jag jobbade mitt vanliga jobb under veckorna och på lördagarna var det bröllop i nästan en och en halv månad. Den perioden skulle avslutas med ett tre dagars bröllop över midsommar. Jag och Linlin laddade mentalt och förberedde oss. Fredagen innan hade Linlin kontakt med den blivande bruden där de pratade om schema osv. På söndagskvällen, bara dagar innan festligheterna skulle inledas fick Linlin ett mail fån bruden. Bröllopet var inställt, brudgummen hade dragit sig ur.

Det är få saker man kan mäta med den besvikelse, ilska, sorg, uppgivenhet, hämndlystnad som bruden måste känt då. I nästan ett år måste de ha planerat det här bröllopet. Han var tysk och hälften av bröllopssällskapet ungefär skulle resa hit till Sverige för det här.
Kunde han liksom inte kommit på det lite tidigare, att han nog inte ville gifta sig!
Tänk alla pengar som spenderats. Inte bara för själva festen, utan alla bröllopsgästerna. Det är ju inte så att man köper kläderna mindre än en vecka innan, eller bröllopspresenterna. Och biljetterna, boendet, allt!

Nä, hon ska nog vara glad att hon inte gifte sig med honom. Vill man ha en karl som inte inser en sådan sak i tid?

Jag och Linlin var väl mest besvikna över den förlorade inkomsten. Det hade varit fina pengar som hade gjort sommaren lite mer dräglig. Men, vi klarade oss än då och firade midsommar ute på Ekerö.

Lucka 8

Jag fick en idé i början av året. Jag och Linlin hade precis myntat uttrycket "tjugohundranio is the year!" Min idé var att göra knappar av uttrycket och ge till dem jag tyckte behövde det. Jag skickade dem till sex vänner och de såg alla olika ut. De flesta bar den stolt och jag skulle nog säga att 2009 har varit Året. En fick sitt första barn, en annan kom ur sin kokong, en tredje bestämde sig för att byta stad, en fjärde blev sambo, en femte blev singel och den sjätte blev liksom lite starkare under året. Jag känner att mottot har hjälpt mig i många situationer under året. När något har känts motigt har jag sagt 2009 is the year till mig själv och genast blev allt lite bättre.

Jag är glad att så många av mina vänner har utvecklats under året och jag hoppas att vi fortsätter i den riktningen. Det finns bara en väg, och det är framåt!

R.I.P.

Både Ursula och Ruby har gått i graven. Nu är Weeza tillbaka, kanske starkare än någonsin!

Lucka 7

Det var inte så länge sedan, faktiskt bara lite drygt en vecka sedan, men verkligen värt att nämnas. Milano, en coolare resa har jag aldrig gjort!

Jag minns hur jag sitter och sover på en hård bänk på flygplatsen. Klockan är kanske fem på morgonen och jag väcks av att Thure kommer och svamlar något om att "de inte tar kort" och att han inte har några kontanter kvar och undrar om någon av oss andra har det. Jag letar fram min börs och kastar den till honom. Det visar sig att han ska köpa frukost och efter han beställt såg han på kassaapparaten att han inte hade tillräckligt med cash. Jag frågade vad han beställt och det var en kopp varm choklad, en croissant och en panini. Jag bad honom köpa ytterligare en croissant till mig och Linlin ville ha en flaska vatten. Vi såg hur han lunkade tillbaka till frukoststället och hur han kom lunkande tillbaka med ett väldigt förvånat uttryck. Han kom inte tillbaka med det han beställt. Linlin fick sin vattenflaska , Kjamen en croissant och jag fick plötsligt två croissanter och Thure mumsade på sin panini. Men ingen varm choklad. Och Thure kände sig väldigt förvirrad för på kassan stod det ett pris men expediten sa ett annat, så han visste inte hur mycket han betalade.

Vi skrattade gott, för vi var alla fyra ofantligt trötta och struntade egentligen i vilket. Men Kjamen gick och fixade så hennes man fick sin varma kopp choklad.

Lucka 6

Idag minns jag hur rörd jag blev över hur glad Linlin blev när jag uppmärksammade hennes 30-års dag genom att duka upp lite av hennes favoriter innan hon vaknat. Hon ringde mig när jag var på jobb och jag hörde hur glad hon var. För en gångs skull lyckades jag överraska henne med något hon blev glad för. Det är inte världens lättaste uppgift kan jag säga. Men den här gången lyckades jag och det ska jag ta med mig för alltid!

Lucka 5

Dagens minne från 2009 är från en av alla de 30 årsfester jag varit på under året. En av mina närmsta vänner bjöd på partaj i en hyrd stuga långt ut på vischan i Skåne. Vi var inte så många men stämningen var på topp!

Födelsedagsbarnet var höggravid och hade fått strikta order från doktorn att inte lyfta ett finger. Jag tänkte nog att det var min uppgift att ta hennes del av alkoholransoneringen för satan i gatan vad jag blev i gasen. Och det stillades ju inte av att hennes Partyprisse till lillebror var där och triggade mig. Vi dansade och skrålade till karaoke men det absolut roligaste var nog när jag halkade och drattade på rumpan. Jag minns bara hur klacken liksom gled under mig och att jag plötsligt satt på golvet. Partyprissen var inte sen med att försöka hjälpa mig upp, men med tanke på rund jag var under fötterna och på hur mycket jag skrattade var det ingen enkel uppgift!

Jag är väldigt glad att jag hade lång kjol på mig den kvällen.

Lucka 4

Förra julen hade jag ledigt i närmre tre veckor. Jag var nere i Skåne hos mina föräldrar hela tiden. Kände att det var viktigt att umgås med dem innan det tunga året. Mammas operationer hägrade och jag visste att det skulle slita på pappa hårt, både känslomässigt och fysiskt. Det skulle bli han som fick dra det tunga lasset ensam att sköta deras verksamhet. Vi hade många fina stunder ihop, men det som etsat sig fast i minnet är när vi tre åkte över till Köpenhamn. Det var första gången jag åkte över Öresundsbron, har av principskäl vägrat förut, men var så illa tvungen nu. Vi åkte in till city och letade upp ett ställe som serverade lunch. Jag tog någon fiskrätt och föräldrarna tog gåslever. Och självklart var det öl och en liten klar till. Det var så mysigt att sitta där med dem och bara njuta av tillvaron. Det var inte så märkvärdigt, men vi var där tillsammans. Det är stunder värda att minnas.

Lucka 3

Idag kom en låt på min mp3 spelare som genast väckte ett minne. Av en händelse är det från samma dag som lucka 2.
Efter jag kört upp till Jönköping hjälpte vi Kjamen och Thure med att sätta i ordning lokalen där bröllopsfesten skulle äga rum dagen efter. När allt var klart var vi väldigt hungriga och körde till stans bästa pizzeria. Linlin, Kjamen och jag satte oss i Lou-lou och höjde volymen när den här låten drog igång.



Där satt vi, tre skånska tjejer, som hängt ihop halva vårt liv och den första av oss skulle gifta sig. Thure och hans vänner tittade lite roat på oss där vi satt i bilen och nästan skrek med i texte "DU, DET FIXAR SIG ALLTID! DU, DET LÖSER SIG NOG!"

Life was good!

Lucka 2 (missade lucka 1 igår)

Jag tänkte räkna ner till nyår med en slags kalender med minnen från det gågna året. De kommer inte komma i kronologisk ordning eller som en topplista. Bara saker som jag minns från 2009. Here goes!

I slutet av min semester, som gick alldeles för fort, skulle jag och Linlin till Jönköping för att närvara på Kjamen och Thures bröllop. Vi var bägge nere i Skåne och skulle ta Lou-lou upp dit. Linlin var fast besluten om att jag skulle övningsköra dit. Jag var något skeptisk till detta. Det var i alla fall 2-3 år sedan jag körde bil senast. Men har Linlin bestämt sig lyder man (gammalt djungelordspråk).Linlin kom med Lou-lou och hämtade mig på Landet hos mina föräldrar. Jag var något nervös när jag backade ut på den lilla 30 vägen. Hur skulle det här gå? Jag kom ju knappt ihåg vilket som var gas, koppling eller broms. Men tydligen har jag tidigare övningskört så mycket att det placerat sig i kroppsminnet, för mina fötter visste precis vilken pedal som skulle tryckas ner när och handen letade sig fram till växelspaken utan större problem. Nu säger jag inte att jag är en bra förare, för det är jag inte ännu, men jag trodde att jag skulle ha glömt betydligt mer.

Men vilken härlig frihetskänsla det var att sitta bakom ratten och dra iväg. Solen lyste och livet var så där allmänt härligt. Här är en bild på när jag kör upp till bröllopet!

2 december

I morse glittrade frosten vackert i månskenet. Det var klart och så kallt att det gjorde ont i lungorna när jag andades. Det var en stilla morgon och jag visste vad som skulle ske under dagen. Jag skulle bli dumpad. Till 99,9 % var jag säker på att Sköldpaddan skulle göra slut.
Den sista 0,01 % som fanns kvar var hoppet. Hoppet som jag en gång i tiden trodde man kunde leva på. Så ung och naiv jag var. Livet har lärt mig en annan läxa. När det gäller kärlek är det inte mycket hopp kvar. Sköldpaddan fick mitt hopp att växa lite, men nu är det nere på 0,01 % igen. Och då menar jag hoppet om att träffa någon som vill planera ett liv tillsammans med mig. För det är bekräftat nu att han inte vill vara med mig längre.

Vad är det för fel på mig? Varför vill ingen vara tillsammans med mig? De gillar mig, tycker jag är sexig och vill vara med mig, en tid. Sedan när det är dags att börja planera framtiden, då drar dem och hittar någon annan som de bildar bo med. Jag är bara något lättsamt att roa sig med innan man sätter bo.
Och nä, det här är inte skitsnack. Det här kommer från erfarenhet.

Åter igen börjar jag känna mig färdig med det här dem kallar kärlek. Det är så galet energikrävande och det har jag fan inte tid med. För ett år sedan sa jag på skämt att killar, det har jag inte tid med, jag satsar på karriären istället. Då hade jag knappt en karriär att satsa på . Det var sjukt lugnt på jobb, men nu har det dragit igång och nu tror jag fan jag SKA satsa på karriären istället. Skiter i allt vad karlar heter. Skulle jag vilja ha mig ett skjut så fiskar jag väl upp någon lämplig. Lite som Samantha i Sex and the City! Ja, hon ska fan bli min nya förebild.

Milano bilder

Kondomer?





En snigel, och jag, Linlin och Kjamen.


God champange


Grymt goda ostron!

Shoppingresultat 1


Shoppingresultat 2

Milano

Åh, vilken cool grej att bara dra iväg så där till ett annat land för en dag! Och Milano bjöd på sin vackra sida. Det regnade inget och när vi var uppe på katedralens tak lyste solen varmt!
Vi hann bara med en stadsdel och tydligen inte hela, så jag vill gärna tillbaka. Ganska snart. Men det ser ut som om nästa helg resa går till Paris om ett halvår. Men då, då bokar vi boende. För att sova på flygplatsens golv var ingen höjdare!

Sa jag...

...att jag drar till Milano imorgon, tiiiidigt och kommer tillbaka på söndag morgon?

Jag, Linlin, Kjamen och Thure pratade om att gå på julbord ihop och när vi satt och letade bland alla julgalor hittade Thure att det kostade lika mycket att åka till Milano 24 timmar. Så imorgon tar vi en dagstur till Italien! :D
Helt jävla crazy, jag vet! Men det är det som är så kul.
Inget Idol ikväll alltså, det blir tidigt i säng. Ska åka hemifrån strax efter 4 i morgon bitti. Så nu ska jag in i duschen så jag slipper göra det i natt!

Ciao!

Dagens citat

This above all: To thine own self be true
- Hamlet


Tack för de värmande orden Fjäril Vingad!

Semi-dumpad

Jag åkte dit med inställningen att jag skulle slå rekord i kortast förhållande i mitt vuxna liv. De signaler han gett mig har pekat dit. Men samtidigt var det något i hans röst när vi pratade som inte kändes så slutgiltigt. Så kanske det inte skulle bli så hemskt. Och jag såg verkligen fram emot att träffa honom igen.

En lite konstig och krystad stämning infann sig i hans lägenhet när jag kom dit. Vi småpratade lite och till slut frågade han hur det hade varit under helgen. ”Känslosam”, svarade jag. ”På grund av begravningen”, undrade han. ”Ja, och oss, det känns som om något har hänt.”
Jag såg honom i ögonen och jag visste att mina farhågor var sanna.
Han vet inte vad han känner. Eller, han tycker om mig, men det har gått för fort. Jag frågade lite försiktigt vad det var som var fel och han mumlade fram något om att det alltid blir så när det börjar bli seriöst.

Domen är att vi ska fortsätta träffas men att vi (jag) ska ta det lite lugnare. Sedan pratade vi inte mer om det. Vi gick och handlade mat och sedan tittade på film innan vi gick och la oss. Stämningen mellan oss var som den var för två veckor sedan igen.

Jag måste vara sjukt intensiv för den här gången tyckte jag inte att jag gick fort fram. Jag är själv rädd för att bli sårad igen och har verkligen haft silkesvantarna på och känt av vad han känner. Gjort allt i min makt för att läsa av honom. Men ändå lyckas jag skrämma honom.
Jag vet att när jag är nykär blir mina känslor svulstiga, men det är inte så att jag vill att vi ska gifta oss och skaffa barn om en vecka, en månad eller t.o.m. om ett år! Men det måste vara dem signalerna jag skickar ut.

Hem ljuva hem...

Vilken tur att jag ska flyga hem till Skåne ikväll, för jag har drabbats av akut hemlängtan!

POOF!

Idag är de blå känslorna från igår praktiskt taget som bort blåsta. Vad är skillnaden?
Tanden är utdragen och jag behöver inte betala förrän nästa gång jag ska dit, dvs i januari. Dessutom har jag drivit in de skulder jag hade liggandes ute. Vem säger att man inte blir lycklig av pengar?
Eller, det är inte så att jag blir lycklig av pengar, snarare deppig när jag inte har några. Jag känner mig så otroligt låst om jag inte har pengar. Pengar ger mig frihet. Frihet = lycka!

Messy

Jag tog min sista p-pilla i lördags för att min kropp har betett sig lite underligt det sista halvåret, så jag tänkte ta en paus och börja om från början. Jag känner att hormonerna börjar ta kontroll.
Jag vågar inte logga in på mitt bankkonto för att se hur l i t e pengar jag har kvar den här månaden. Har fått lägga ut för både Halloweenfest och gåsamiddag.
Ikväll ska jag till tandläkaren och antingen dra ut en tand och laga den andra eller dra ut två tänder. Minns inte vad som blev sagt.
På fredag ska jag på begravning för en kvinna som var som en moster för mig, som valde själv att inte fortsätta leva.
Igår letade jag fram gamla foton och drabbades av nostalgi.
Jag kontaktade ett ex till mig för jag hittade en svartvit film som var hans och har idag mailat lite med honom för första gången på flera år.
Och som grädde på moset har jag inte riktigt lärt känna min pojkvän och tycker mig få lite konstiga vibbar därifrån. Men det kan lika gärna vara jag som är överkänslig, men det väcker spöken.

Jag är med andra ord inte helt stabil just nu….

I mitt huvud idag

Bro bro breja
stockar och stenar
alla goda renar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin kärestas namn,
vad heter han?


Har du tagit prästens sko
prästens sko, prästens sko
har du tagit prästens sko
ja eller nej?

Sötaste!

Helt ärligt. Har du sett något sötare?

Veckans ordspråk

Kruxet med goda idéer är att de snabbt urartar till hårt arbete.
Okänd

1+1=2

Så tituleras jag inte singel längre. Nu är jag två. Jag och min kille. Jag har en pojkvän.

Skum känsla det där. Aldrig har det känts så underligt som det gör nu. Jag har varit singel så länge nu och verkligen ställt in varenda cell i min uppenbarelse på att jag aldrig kommer träffa någon. Muren runt mig har varit så hög och tät att jag inte har kunnat se något.
Men så i somras började det hända något. Muren blev glesare och jag skymtade några siluetter och de skymtade mig. Men siluetterna försvann. De hittade någon utan mur.
Plötsligt en kväll hände något. Jag såg en siluett som sett mig innan muren. Och som såg igenom muren. Sakta sakta sänktes muren och mer genomskinlig. Och nu är han min pojkvän. Jag är hans flickvän. Det är han och jag. Det är honom jag somnar på i soffan på fredagskvällen med lite vin i magen. Det är honom jag sms:ar när jag har tråkigt på jobb, honom jag ska gå på julmarknad med, planera nyår med. Det är vi! Weeza och Sköldpaddan.

Njutning

För lite drygt en månad sedan firade jag en väns födelsedag på Berns. Inte nog med att maten var gudomlig och vinet bubblande så träffade jag riktigt trevliga och intressanta människor. En kvinna i sällskapet fångade min uppmärksamhet eftersom hon hade så fantastiskt vackra "handleds-smycken" på sig. Jag och mamma köpte liknande förra julen och förälskade oss i dem. Det visade sig att hon gjort dem själv.
Under kvällen blev det tyvärr aldrig så att vi pratade särskilt mycket, jag gick hem ganska tidigt. Och först idag kom jag att tänka på henne, så jag frågade vår gemensamma vän efter en hemsida. http://www.laceandice.com
Det visar sig att denna fantastiskt duktiga kvinna är sångerska och har släppt några skivor. Jag sitter nu och njuter av hennes härligt stämningsfulla låtar. Självklart delar jag även med mig den sidan.
http://www.camillaringquist.com
Så, klicka på länkarna och njut av hennes musik och hennes små konstverk.
Jag vet vem jag ska kontakta om jag gifter mig...

La la la la laaaaa...

Idag har fredags känslan infunnit sig ordentligt!

Undarar om det beror på krabban...

Längtar...

På menyn imorgon, fredag!

KAKAAAA!

Hehe, jag gillar google idag...

Lite onödigt vetande

När jag var sjuk i förra veckan hostade jag hemskt mycket. För att minska den använde jag hostmedicin.
En biverkning är att man blir förstoppad och jag misstänker att det har med morfinet att göra. (När jag var sjukskriven efter min operation fick jag morfin, så jag har viss erfarenhet av det)
Nu blev jag inte helt förstoppad, men tarmarna och magen var i n t e glada.
Natten mellan tisdag och onsdag kl 2 tog jag min sista hutt för den här gången. Idag, en vecka senare, var magen och tarmarna normala igen.

Jag kommer aldrig bli morfinist!

Halloween

Festen pågår för fullt. Jag tog en liten avstickare för att umgås med Linlins Lilla Hund som inte är så förtjust i våra fester. Vi blev tyvärr inte så många, men det är bra stämning.
Nu ska jag dock återvända!

10-öringen trillade ner…

I söndagskväll fick jag veta att en god vän till familjen gått bort. Det var helt oväntat och hon var bara 60 år. Jag har inte hunnit ringa till hennes dotter ännu, så jag har väl helt enkelt inte fattat att det är sant. Inte förrän i morse, på bussen. Då insåg jag plötsligt att hon faktiskt dött. En kvinna som var som en moster till mig. Bara att skriva de här orden gör ont.
Hur känner inte hennes två barn då och hennes man?

Visst, hon har kämpat med manodepressivitet de senaste åren, men att hon skulle gå bort, det fanns inte på kartan. Fan, mamma har fightats med cancer, en annan god vän till familjen fick stroke förra hösten och han kan knappt prata idag, men de överlevde. Men inte G, hon somnade i lördags kväll och vaknade aldrig mer.

Jag tänker på henne som en glad och varm människa. Lita hastig i allt hon gör, men alltid med hjärtat på rätt plats. Hon och hennes man har uppfostrat två fantastiska barn och jag kallar dem med glädje för mina kusiner, trots att vi inte har samma blod.

G, minnet av dig är med ett leende.
Vila i frid.

Sjuk

Jag håller på att bli sjuk. Precis som alla andra. Det är fan äckligt hur alla hostar och nyser runt omkring en på tunnelbanan och bussen. Igår var det en man som nös säkert sex gånger efter varandra. Varför stannar man inte hemma när man är så sjuk. Fattar dem inte att de bara smittar alla oss andra?

Min hjärna kändes som en seg degklump när jag vaknade i morse. Ögonen kändes helt puffig och halsen gör sig påmind. Kommer antagligen börja hosta imorgon…
Hela dagen har jag varit grinig, trött och frusen. Vill inget heller än att åka hem och lägga mig i sängen, alternativt soffan och bara ta det lugnt!

Och självklart har jag inte tid med det här. Trycket på jobb är som vanligt högt och jag borde vara über fokuserad och skärpt. Men istället går jag runt som i en bubbla.
Och imorgon kommer en vän från Skåne på besök i helgen. Måste nog förvarna henne om att jag inte kommer vara så social.

Undrar hur jag ska orka med dansen ikväll. Och eftersom Linlin är bortrest så åker jag kommunalt och då kommer jag hem jätte sent.

Åh, vad jag längtar efter min säng!

Solsken

Trots regn hela helgen har jag haft solsken hos mig.


Det är helt tomt här hemma nu. Varken Linlins Lilla Hund eller Solskenet är här. Hur ska jag då fylla min dag?

Jo, jag tvättar...

Nöjd!

Idag kom biobiljetterna fram till grabbarna nere på lagret. Det var en liten gest för att visa vår uppskattning för deras arbete. De har slitit hund för oss under famförallt september månad. Och kan vi här på kontoret få champange, så är biobiljetter det minsta vi kan ge dem.

Och det var m y c k e t uppskattat. Killen som är typ lagerchef där nere ringde idag strax efter lunch, han lät nästan lite rörd.

Jag är väldigt nöjd över denna gesten. Visst, det var inte jag som kläckte idén, men jag drev på den och såg till att den blev av.

Idag är en bra dag!

Jante-lagen har hunnit i kapp mig

Efter år av rynk på näsan och ogillande blickar från folk som tycker att jag hörts och synts för mycket har jag tillslut blivit fångad av Jante.

Jag märker framförallt av det när jag dansar. På salsan har jag svårt att applicera lady stylingen jag lärt mig, dvs att använda armarna mer på ett kvinnligt och sexigt vis. Och även på standard danskursen tar jag aldrig riktigt ut rörelserna.

Annat var det när jag var barn. På skoldiskot var det ingen som vågade bjuda upp mig för att jag viftade för mycket med armarna när jag dansade. På gympan när vi spelade tex basket armbågade jag både den ena och den andra (sen att mina armbågar var i höjd med deras huvuden var ju inte mitt fel, jag är lång och de korta).
Dagligen får jag hindra min natur och inte ta för mycket plats, inte köra över. Låta andra komma till tals, låta dem synas. Men det är svårt. Särskilt när jag är väldigt exalterad över något speciellt. Jag glömmer då lätt att andra också vill berätta, dela med sig, synas, höras.

Tyvärr har nog Jante-lagen tagit över min personlighet för mycket och vid helt fel tillfällen, som i dansen. Där hör den ju verkligen inte hemma.
I mitt sociala liv kämpar jag ständigt och har absolut inte hittat rätt balans.
På jobb känner jag i och för sig att jag börjat övervinna Jante. Jag börjar ta för mig mer och faktiskt struntar i om någon av de gamla sölkorvarna känner sig omkörda.

Hur hittar man rätt balans?

Plåster på såren

Om någon undrat varför jag bloggat så lite på sista tiden kan jag meddela att jag jobbat. Jobbat och slitit om dagarna, supat i säng om kvällarna. Men så reulterade det i All time High också. Så förutom ett glas champange idag på lunchen blev vi även belönade med det här:


Inte helt fel, eller hur!
Undrar när man ska knäcka den...

Favoriten just nu



Jag beställde skivan idag.

Morr!

Idag är jag ett PMS-monster. Har så otroligt kort stubin och inget tålamod överhuvudtaget. Men det är bara mot korkade människor. Och jag har tyvärr några sådana runt mig idag.

Den ena är en kollega som sitter bakom mig. Hans besser-weisserhet kan verkligen få mig att bli tokig. Hans överlägsna tonfall, okompromisshet och sitt sätt att försöka köra över, men sedan låtsas som om det är ett skämt gör att jag många gånger får bita mig i tungan för att inte skapa ett ordentligt gräl.
Men den som fått mig att gå upp i linningen idag är en av killarna på vårt lager. En slöare, mer arrogant och jävligt otrevlig kille får man fan leta efter. Man ringer ner för att be dem kolla vissa saker och minsta lilla extra han måste anstränga sig möts man av en sådan ovilja. Och korkad är han också. Helt ovillig att förstå. Nä usch! Jag saknar verkligen killarna från mitt gamla lager. De kunde man lita på, ha roligt med och att busa med.

Höstlov?

Jag längtar bort. Vill åka på en weekend resa. Behöver inte vara så långt bort, eller så exklusivt, bara jag byter miljö.
Det känns som om det har med hösten att göra. För två år sedan var vi några som bilade ner till Göteborg en helg och förra året möttes jag och en vän halvvägs i Jönköping för att umgås. Är det helt enkelt så att min kropp nu ställt in sig på att åka bort en sväng när hösten tittar fram?

Friskvård

Och där var man igång igen!
Efter en "paus" sedan maj någon gång har jag åter igen tagit mig till gymmet. Idag blev det ett yoga pass. Det var skönt att sträcka ut kroppen, men nu är jag helt slut. Förhoppningsvis somnar jag gott i natt.
Salsan började ju för några veckor sedan och min 30 års present satte igång förra veckan. Jag tror att mitt schema ska se ut så här framöver:
Salsa på söndagar
Yoga på måndagar
Styrketräning på tisdagar
Ballroomdancing på onsdagar
Och sedan är jag ledig torsdag, fredag, lördag.
Det känns skitbra!

Ryggsäck

Jag har en vän som kommer här ifrån Stockholm. Eller, enligt stockholmare är hon utanför men för mig som skåning är hon stockholmare. Vi lärde känna varandra för flera år sedan när vi pluggade i Växjö och en sak som jag minns tydligt från den tiden var hur hon höll på att rata en romans med en kille på grund av att han använde ryggsäck. Jag trodde att det var en slags storstads-snobberi som gjorde att hon hade det förakt mot ryggsäckar och fick henne att se förbi ryggsäcken. Jag var ju själv en trogen ryggsäcksanvändare på grund av sned rygg.

Men så i morse fick jag en uppenbarelse! Jag stod på en fullastad buss och trängdes och blev ideligen tillknuffad av en ryggsäck. Det är verkligen inte första gången jag står och knuffas med en ryggsäck på bussen eller tunnelbanan sedan jag flyttade till Stockholm.

Vad är det med ryggsäcksbärare? Fattar de inte att de tar upp dubbelt så mycket plats med sina fullpackade pucklar på ryggen och att de skapar ytterligare ett irritations moment i en redan jobbig miljö? Vad ger dem rätten att totalt obrytt nästan slå ner eller petar ut ögonen på sina medresenärer? Och de ser alltid totalt oförstående ut när man ger dem onda ögat eller på annat sätt demonstrerar med kroppsspråket att man är irriterad på dem. Det är ju bara att kränga av sig väskan och ha den nere vid fötterna där det finns mer plats!

Jag förstod nu att min vän inte var en storstads-snobb utan att hon själv antagligen trängt så mycket med dessa ryggsäcksbärare under rusningstrafik och dragit slutsatsen att alla ryggsäcksbärare är fullkomliga idioter!

Jessie ger igen

Nu skulle man ju kunna tolka titeln på så sätt att Jessie vill hämnas, men icke.
Åter igen delar hon med sig av trevligheter. Den här gången i form av Buddy Holly biljett. Så imorgon kl 19.30 befinner jag mig på Göta Lejon och går på min absolut första musikal, någonsin.

Man tackar!

Let's dance

Enda lugna stunden jag har på jobb är när jag går på toaletten. Så jag försöker sitta kvar där så länge som möjligt. Ingen stör en när man sitter där.

Men jag stjäl lite tid nu för att berätta lite snabbt om igår. Min 30 års present från många av mina vänner började igår. Dvs, jag började en kurs för att lära mig 10-dans. (Ballroom dancing heter det på engelska) Och de som håller i kursen är Helena Fransson och Tobias Wallin från Let’s dance. De som känner mig vet att jag har en lite ”thing” för Tobias. Och nej, det är inte den blonda Tobias som dansat med Arja och Mat-Tina, utan den andra som dansade med Laila Bagge nu sist.
Så lite nervös var jag allt innan jag kom dit.
Men så visade det sig att han inte var där, det var någon annan kille som var Helenas partner. Tyvärr hörde jag inte orsaken eller om han kommer vara där framöver, men egentligen spelar det ingen roll. Det är ju bara sjukt roligt att dansa!

Tre danser fick vi prova på igår, cha-cha, samba och jive.
Cha-cha kändes så enkel att när jag stod och repeterade de allra första stegen tappade jag takten flera gånger för att jag började tänka på annat. Man när vi la till några steg till höll jag takten och det var riktigt roligt. Sedan fick vi lära oss några sambasteg. Jag fattade rent teoretiskt hur jag skulle göra, och när jag hade Helena framför mig gick det hyffsat. Men när jag sedan skulle göra det i par gick det helt åt skogen. Salsan smög sig in och det är väl inte så konstigt med tanke på att de två danserna är kusiner. Man jag haffade tag i Helena och bad henne hjälpa mig och hon förklarade skillnaden. Jag tänker inte försöka beskriva det, för det var mest ljudeffekter som hon använde sig av. Men jag fick till gunget ganska bra.
Jiven hade ganska enkla steg men den ska ju gå snabbt så vi fick prova i snabbare och snabbare takt i lite olika låtar. Sista låten var en Elvis låt och ja jävlar vad fort det gick. Det var som om fötterna skulle fatta eld vilken sekund som helst nästan!

Det var riktigt roligt och jag ser verkligen fram emot nästa onsdag.

Reflektion

Den sista veckan har ganska jobbiga tankar börjat cirkulera i huvudet på mig. Det är tankar om jag någonsin kommer träffa någon som jag anser värdig nog att bli far till mina barn, eller om jag hittar honom att han ska känna det samma om mig. Jag börjar också känna mig mer och mer tveksam till att skaffa barn. Jag är ju ingen ungdom längre och orkar långt ifrån lika mycket som jag gjorde för fem år sedan.
Eller, tveksam är kanske fel ordval, mer att det är inte lika självklart för mig. Det är helt sjukt att jag känner så, jag har ju haft en barnlängtan sedan jag var 13, dvs mer än halva mitt liv.

Jag förstår mer och mer hur mycket Exet faktiskt skadade mig. Han tog den sista oskulden från mig. Sedan honom har jag blivit aningen bitter och cynisk. Visst, såren är läkta men ärren är kvar och just nu tydligare än någonsin. Och det har nog att göra med att jag faktiskt dejtar någon lite mer seriöst nu och att jag nog håller på att få känslor för honom. Och det skrämmer skiten ur mig!

Frisk?

Jag vet att jag inte ska ropa Hej förrän jag är över bäcken, men det känns annorlunda i kroppen idag. Jag tror fan att det är på väg åt rätt håll!
Härligt!

Inte riktigt kry ännu

En eftermidagslur på två timmar tyder väl på att man inte är riktigt kry ännu?

Åh, jag som hoppades på att bli frisk nu ju. Va fan.

Inte världens bästa fredag...

Klockan ringde 05.30 som den gör varje morgon. Jag kom inte upp ur sängen förrän 06.15. Huvudet dunkade och jag tog en tablett för det. Kom iväg i ganska bra tid till tunnelbanan och satt och smuttade på min cappuccino och hoppades på att huvudvärken snart skulle försvinna.
När jag kom till t-centralen för att byta tåg såg jag att det var ovanligt mycket folk på perrongen. Jippi, fel på tåghelvetet också…
När väl tåget kom fick man stå som en packad sill hela resan. Usch! Få saker kan få mig så irriterad som tunnelbanan…

I rule!

Alltså, om inte jag är världens bästa vän så vet jag inte!

Linlin var på Make-up stores fest på Berns igår och MSN hade mingelbilder på sin sida idag. Jag satt och slötittade på dem och tänkte om Linlin eller någon annan man kände var med. Och jag kände fan igen hennes nacke!

Då känner man en person ganska bra tycker jag.

Årstid?

Inte nog med att jag inte riktigt fattat att det redan är torsdag. Kroppen har dessutom fått för sig att det är vår. Det liksom bubblar av vårkänslor i magen och jag får en massa minnesbilder som är vårligt anknutna.

Skumt...

Jag ångrar mig!

Det här är dagens mail:


Ja jag är så nyfiken på att se. Hon kan ju inte släppa en sån bomb o sen låta en hänga så här i luften. JAG VILL TITTA PÅ HUNKAR!!!

Det är Fjäril Vingads svar på Linlins första mail.

Någon är lite uttråkad på jobb, skulle jag säga...

Dagens mail

Fick ett mail precis från Linlin:

Gissa vad jag gör idag....jo plåtar snygga grabbar i Calvin Klein kalsonger till deras stora tävling
Det är inte helt fel jobb jag har ibland hahaha snart kommer en av mina favoriter...jag skickar bild sen =)


Ibland avundas jag henne...

Note to self

Dansa aldrig salsa när du är bakis. Inte ens om du är bara lite bakis!

Det tog två veckor

Men nu är den på plats!

Slutet närmar sig

Ringde IKEA igår för någon garderob hade fortfarande inte dykt upp. Jag hamnade i telefonkö till reklamationen, var på plats 4 och väntetiden beräknades till 40 minuter! Hur får de ihop det? Är det bara en person som sitter och svara i telefon och sedan behöver en kisspaus mellan samtalen?
Kom i alla fall fram efter max 10 minuter. (Kanske de säger den långa tiden för att avskräcka folk…)
Den trevliga damen på andra sidan tråden talade om för mig, efter hon kollat med kollegor, att det var inget fel på min garderob. Den ena kortsidan SKA vara något bredare än den andra. Hur kan det ta över en vecka innan någon berättar det för mig? Varför har ingen ringt upp och berättat det?

Jag ringde idag igen, vi kom nämligen på igår efter vi gått och lagt oss att vi lämnat den ”felaktiga” delen på varuhuset i Barkaby. Telefonkö igen, plats nr 6, 60 minuters väntetid. Har de drabbats av svininfluensan på reklamations avdelningen, eller?

Jaja, nu ska jag få övningsköra till IKEA efter jobbet och hämta den ”felaktiga” sidan. Men jag tänker inte bygga idag. För ikväll är det mys med kompis som gäller.

God mat, Kristallen galan och långa samtal väntar.

Love Fridays!!!

Babbel

Garderoben lyser med sin frånvaro. Det är nästan så jag glömt bort att jag köpt den. Det är ett smärre kaos i mitt sovrum hemma. Men jag brukar vänja mig vid det ganska snabbt, kaoset alltså. Men jag känner att jag sover sämre om mitt rum stökigt.
Är inte det underligt? När man sover ser man ju inte röran, hur kan jag då sova sämre? Undrar om det har med feng shui att göra?

Jag har en lärling på jobbet. Gillar henne, men just idag känner jag mig mätt på att ha henne hängande över min axel. Så idag fick hon en massa uppgifter som tar lång tid att lösa och hon sitter på en egen arbetsplats. Skönt att få lite utrymme.
Aldrig hade jag trott att det skulle vara så energikrävande att lära upp någon sina arbetsuppgifter. Allt man gör på rutin, per automatik ska man förklara. Varenda tanke ska förmedlas. Helst på ett pedagogiskt sätt så hon förstår. Men hon är smart, så det mesta tycks ha fastnat.
Det ska bli så skönt när hon så småningom kan avlasta mig.
Tidigare i veckan sa hon själv att hon önskade att hon snart kunde börja avlasta mig, för hon ser hur mycket som ligger på mina axlar. Fatta den känslan att andra också ser hur mycket jag kan ha på en dag. Så skönt att få det bekräftat från någon utifrån.

Undrar om jag kan få någon form av kompensation från IKEA…

Sista solchansen?

På schemat idag står det pic-nic.

Solen skiner och det är riktigt skönt ute. Det blir nog bra det här!

Stulen tid

Egentligen borde jag packa en liten övernattningsväska nu. Ska på konferens imorgon till på lördag. Men jag ville uppdatera här lite. Jag är ju så dålig på det numera.
Men jobbet tar så mycket energi från mig, jag är oftast helt slut på kvällarna när jag kommer hem. Om det inte är något annat som stjäl min tid vill säga. Som tex en viss garderob...
Är den färdigbyggd och vacker inne på mitt rum månntro? Svar, nej!

Linlin var så gullig och körde till IKEA idag för att byta ut den felaktiga delen och efter några turer hit och dit visade sig att det var en hel sändning som det var fel på. Och det var tydligen inte den "förstora delen" det var fel på, det var den andra som var för liten.
Alltså skruvade jag och Linlin isär det jag skruvat ihop för att jag skulle få in alla mina grejer i mitt rum igen så vi kunde få tillbaka vårt vardagsrum.
Det går verkligen troll i den där garderoben. Men det kommer bli så bra sen!

Usch, jag ska vara på jobbet redan kl 0700 imorgon, det betyder att jag måste åka hemifrån kl 6. Ser inte fram emot det. Well well, det ska bli kul med lite team-building med kollegorna.

C.O.M.E. O.N!!!

Jag köpte sylen.
Det funkade perfekt.
Linlin hjälpte mig.
Knose var här och hjälpte till med nätverket.

Vad upptäcker vi då?

Jo, ena sidan är bredare än den andra.

Jag blir fan aldrig färdig med den här jävla garderoben!!!

Men, en positiv grej är att IKEA kör ut en ny sida till mig. Men, leveransen kan ta upp till en vecka.

Syl

Helt ärligt, kunde det inte stå ute på paketet vilka verktyg man måste ha? Jag fattas en syl, så jag har en halvfärdig garderob som nu ligger inne på mitt lilla rum och lägenheten är kaos. WTF liksom, damn you IKEA!!!

Stora fixar-dagen

Man är borta i tre veckor på semester, sedan kommer man hem och orkar ta tag i allt det där som tyngde en innan.

När Knose flyttade ut började vi så smått, en ny soffa köptes och tavlor kom upp på väggarna. Idag är det bla mitt rum som får en make over. Snart blir det övningskörning till IKEA. Så småningom ska vi börja rensa ut. Fan med skit man sparar egentligen...

SMS konversation

Weeza kl. 13:30: Mitt hm paket har kommit! :)

Linlin kl. 13:31: Woohoo :)

Weeza kl.13:32: Nu väntar jag bara på sms om hårddisken också.

Weeza kl.13:52: Och där kom hårddisken också! :) behöver nog bärhjälp.

Linlin kl. 13:53: Jag slutar 16 idag och hämtar Linlins lilla Hund 16.30 hos Knose är väl hemma vid 17, du då?

Weeza kl. 13:54: Ungefär samtidigt skulle jag gissa.

Linlin kl.13:55: Perfekt


Jag vet vad jag ska göra ikväll...

Vad heter det om man är mindre tänad än otränad?

Det var länge sedan jag motionerade nu. Har inte styrketränat på flera månader och minns knappt när jag var ute och powerwalkade senast.
Så äntligen kom jag ut igår. Tog den lilla rundan, så ca 35 minuter tog det att gå.
Fatta, idag har jag fan känningar i ena skinkan! Skulle inte kalla det träningsvärk, men bra nära!
Det är fan pinsamt. Nu måste jag komma igång!!!

ÄNTLIGEN!!!


Tasty House har hittat till Stockholm!!!

Åter till verkligheten

Det var inte lätt att komma i säng i tid igår, och att vakna idag var ingen lek heller. Åh, jag hade önskat lite mer semester, bara ett par dagar till, så man hann vänja sig vid Stockholm igen....

Rapport från semestern 3

Äntligen har jag internet som fungerar!!!

Mina kära, kära föräldrar bor på ett fantastiskt ställe ute på landet. Jag älskar verkligen att komma dit, men, att få en vettig uppkoppling till nätet är helt jävla omöjligt! De använder sig av mobilt bredband och bor i radioskugga. Inte världens bästa kombination om vi säger så.

Men nu befinner jag mig hos mina vänner Virvelvinden med man i Göteborg. På lördag ska vi utöva en av mina 30 års presenter. Japp, vi ska gå på Madonna konserten! Det ska bli riktigt riktigt kul. Och vädret ska bli helt fantastiskt.
Jag har haft lite blandade känslor för den här semestern. Tiden gick så fort att jag inte hann med allt det jag hade velat göra. Jag hann inte träffa alla och umgås med dem så mycket som jag tänkt, men nu när solen tittat fram och jag är här i Göteborg börjar det verkligen kännas som om jag har semester. Igår drog Virvelvinden med man med mig på en krogs 4 års kalas. Krogen har ett brasilianskt tema och musiken som spelades var latino. Jag skulle säga samba, merengue och bosa nova, men jag är inte helt säker. Salsa var det nog inte i alla fall. Det borde jag känna igen.
Plötsligt började ett uppträde av capoeira på gatan utanför och efter det firades Yemanjá. Hela krogen följde madonnan ner till kanalen där det skedde någon slags välsignelse innan de åkte iväg med madonnan. Man skulle önska sig något när de åkte iväg och ljusen man fått ställdes på kajen. Det var en varm sommarnatt och jag trodde nästan ett tag att jag var utomlands. Riktigt häftigt var det.








Rapport från semestern 2

Vädret har skärpt till sig så solen lyser fint på oss nu.
Har kollat på yr.no, smhi.se och dmi.dk, alla säger i stort sätt samma sak om lördag. Strax under 20 grader med lite sol och kanske regn.

Just nu står sista brödet på jäsning, vinet är serverat och revbenen på grillen är inte långt ifrån klara. I like!